Rummet och kroppars volymer i avskalad form har Hans Åkerlund utforskat under lång tid, och hans utställning på Jakobsbergs Konsthall ger vittnesbörd om detta. I viss mån tar han tag i konsthallens något knepiga ytor med synliga takkonstruktioner och svårhanterbart ljus. I utställningen ingår därför en rad fotografier av rummets detaljer för att visa utgångspunkten för installationerna som i ”Minne av ett rum 4”.
     Någonstans i minnenas bakgrund finns också kopplingar till amerikansk minimalism och tidigare konkretism men målningarnas mycket strama och återhållsamma stil ger samtidigt uttryck för känslor och stämningar. Det sker genom ett finstämt och medvetet valör- och skiktmåleri och här skiljer sig Hans Åkerlund från åtskilliga andra minimalistiska bildskapare.

Av en tillfällighet kom jag efter utställningsbesöket att lyssna på Benjamin Brittens violinkonsert i Konserthuset med Janine Jansen som solist. Där dök utställningens konstverk upp som bilder i mitt inre och kopplingen till musik framstod som klar. Jansens solopartier med kaskader av harmonier och enskilda små spröda toner fick mig att se Åkerlunds verk som partiturer.
     Naturligtvis var detta en högst personlig efterkonstruktion, snarare fungerar bilderna som en sorts rumsliga partiturer där volymer och kroppar antyds genom mycket enkla skulpturala grepp. De tredimensionella föremålen är skissade i rummet medan koloristiska kvaliteter skapar rum i de i övrigt avskalade målningarna.
     De egentliga konstverken finns antydda genom bildernas ”notspråk” på samma sätt som det musikaliska partituret endast utgör en fullständigt tyst musik tills det tolkas av musiker. Utställningen framstår som ett partitur för just det rum i vilket den befinner sig. Ibland träder dock en bild fram som en naturlig del av inredningen vilket ställer besökaren i en osäker situation som manar fram en spännande tankekullerbytta. 
     Hans Åkerlunds nonfigurativa bilder är svåra att tolka i ord men en ordlös poesi finner kanske sin renaste form i just dessa typer av bilder, precis som ren musik kan skapa rumsupplevelser och väcka känslor till liv.

Stockholm 2013-10-29 © Jan Manker