Vanna Bowles och Ragnar Persson har tecknandet som ett fundament i sitt skapande. Men det är helt uppenbart att de vill ta med sig teckningen på nya vägar.
     Skövde Konsthall har curerat ihop dem och det är i samband med hängningen av den här gemensamma utställningen de träffas för första gången. De har då kommit överens om rumsfördelningen och installerat sina verk var för sig. Att en stor väggtäckande teckning av Ragnar Persson hamnar i samma sal som Vanna Bowles verkar mera vara av nöden. Jag kan inte se att sammankopplingen ger några synergier. Kanske vill man skapa en krock mellan de två  sätten att se på tecknandet och på människan och naturen.

Ragnar Persson (f 1980) verkar vara en tecknare med ett outsinligt flöde som tycks inspireras av det mesta i populärkulturväg. I ett av utställningsrummen har han täckt hela golvet (och det är STORT!) med teckningar. Det är en massa olika figurer gjorda i en medvetet naivistisk och liksom tonårsfumlig stil. Stil och stil förresten, här blandas uttrycken från gulliga bokmärkeshundar som fås att bära drabbande psykologiska uttryck, till hårdrockemblem i trasig tvärsäkerhet.
      Man möts av en myllrande blandning av värme, ironi, humor och stilövningar. Det krävs många bilder för att fånga en glimt av vår tid.  Att lägga de här bilderna på golvet så att vi trampar på dem när vi ser dem är en verkningsfull, om än litet sökt, dubbeltydighet.

© Vanna Bowles	© Ragnar Persson

Vanna Bowles (f 1974) utnyttjar skickligt teckningens möjligheter att med centralperspektivets hjälp bryta igenom bildytan. Hon går vidare ut i rummet genom att på olika sätt addera skulpturala element till teckningen. Det ger en kuslig, surrealistisk effekt. Motiven är människor i olika belägenheter som känns utsatta och obehagliga. Deras ögon är slutna som om de sover eller är medvetslösa eller kanske till och med döda.
     I ett av verken väller håret ut över ramen och blandas med tång. En annan tecknad figur är perforerad av blommor, en tredje översållad av insekter. Handlar det om naturens hämnd på oss kulturvarelser? Eller ett undermedvetet gränsöverskridande där mardrömmar materialiseras? Här finns också skulpturer med tecknade delar.
     Hon visar också en komplex rumsinstallation där texter av Linn Cecilie Ulvin blandas med vardagsföremål och konst av olika slag. Även här relativiseras gränserna mellan konsten och det vi kallar verklighet.

Skövde 2013-10-09 © Bo Borg