Hans-Erland Heinemans kulturhus i Skövde är en märklig byggnad, som både bildligt och bokstavligt intar formen av ett tungt och tryggt skyddsvärn för kulturens egenart och egenvärde, ett stabilt fäste för de humanistiska grundvärdena. Kulturhuset signalerar med sitt otrendigt originella, stolta och karaktärsfulla formspråk att i Skövde tror man på kulturens styrka och står upp för den. Gammaldags men starkt.
     När huset invigdes 1964 var det ett av landets första (”riktiga” som man säger i Skövde) kulturhus. I samma byggnad finns konsthall, teater, bibliotek, hörsal, bio, café, restaurang och föreningslokaler. 1993-95 byggde man under Heinemans ledning ihop Kulturhuset med det som tidigare var Folkets Hus och skapade ett konstmuseum.
Men husets tjänstemän och politiker har känt att deras problem med besökssiffror och besökartrivsel berott på lokalernas tillgänglighet.
    – Det har varit som att kliva in i ett församlingshem när man kom in i Kulturhuset, säger konstchefen i Skövde Ingemar Arnesson (som lämnar sin tjänst på Skövdes konstenhet i början av september).

Men vad beror det på att det inte kommer flera besökare till ett kulturhus? Och varför kommer inga nya grupper? Strömmen av "kulturkoftor" i 50+ segmentet är som vanligt tryggt dominerande. Men alla de andra? Trots att konstchefen stolt konstaterar att man ökat besökssiffran med 25 % om året sedan han tillträdde för fem år sedan, känns det fortfarande ensamt och ödsligt i konstens lokaler i Skövde, med en utställning av Lars Lerin häromåret som självklart undantag.
     Politiker och tjänstemän har upplevt själva huset och dess disposition som problemet och har velat satsa sig ur med byggåtgärder. Men var en ombyggnation verkligen rätt väg? Man kan hävda att man på flera sätt gjort en felprioritering när man lagt alla resurser på byggnaden och inget på verksamheten.

Tjänstemännens problembeskrivning har bland annat handlat om att kulturhusets avdelningar är avgränsade mot varandra, att informationen inte är optimalt samordnad i en modern disk, att café och restaurang inte sitter ihop, och att en undanskymd spiraltrappa inte signalerar var konsten på andra våningen finns. Obestridligt, men var det verkligen de viktigaste problemen?
    Problembeskrivningen styr förstås vilka åtgärder man vidtar. Tjänstemännen ville bygga om lokalerna för ca 45 miljoner kronor. Efter prutning har man gjort en ombyggnad som kostat 23 miljoner.
     Men, och det är ett stort MEN. Man satsar inga ytterligare medel på verksamhetens innehåll och den prioriteringen kan det nog finnas skäl att ifrågasätta. Rimligtvis är det innehållets och verksamheternas kvalitet det hänger på om folk ska komma till kulturhuset. Inte om trappan till konsten är rak eller vriden.
     På en av invigningsutställningarna är man dessutom tvungen att ta entréavgift, en åtgärd som minskar tillgängligheten mycket mer än genomsiktligheten på en entré, formen på en trappa eller en modernare receptionsdisk.

Den 29:e juni öppnades de nyrenoverade lokalerna. Utifrån är det ingen vacker syn man möts av. Den ombyggda entréfasaden domineras av en glasvägg och skylfönstertanken går igen även inomhus där man glasat väggar mellan bibliotek och konstverksamhet. Entrén är ett glasschabrak som ger huset känslan av föryngring genom botoxinjektion och glasgraffitti på en pampig fasad. Personligen anser jag att de här åtgärderna förfulat byggnadens exteriör och underminerat Heinemans arkitektoniska grundidé. Men om det kan naturligtvis meningarna gå isär.
    – Jag tycker att husets arkitektur framgår bättre efter ombyggnaden, säger konstchefen Ingemar Arnesson.

I Skövde konstmuseum byggdes i mitten av nittiotalet en av landets första och bästa tematiska basutställningar – existentiellt och inte konsthistoriskt uppbyggd. Under de fem månader ombyggnationen tagit har man gjort om museet till en traditionell, gammaldags, kronologisk hängning med några moderna öar av kvinnokonst (Skövde har särskilda pengar för att främja dessa frågor). Här märks bl a en fin presentation med verk av Elly Hemberg.
     Man har också inrättat en verkstad i museets utställningsplan, en soffgrupp med hyllor för delar av konstbiblioteket och två små bås för respektive konsthantverk och lokala konstnärer.
    Den ombyggda Skövde konsthall nyöppnade med fyra vernissager för att visa bredden i konstverksamheten. Matti Kallioinen visar videoinstallationen "The Nervous Manifold" i Konsthallen. Dessutom öppnas utställningar med Elsa Grünewald, Karin Granstrand och Annett Reimer.

Skövde 2013-07-09 © Bo Borg