I ett hörn av John Stenborgs utställning producerar en slumpgenerator bilder i ett snabbt och till synes i oändligt flöde. Bilderna baseras på Stenborgs eget, mycket omfattande material. Utställningens målningar har skapats ur förlagor från generatorn då konstnären stoppat den. Klockslaget har gett verket dess namn, exempelvis 21.23.01.
    John Stenborg har förvisso låtit det han tidigare skapat försvinna in i den digitala oändligheten, men ändå hämtat tillbaka bilden i en annan version och målat den för den fysiska verkligheten. Det är alltså inte slumpen som står för motivet, utan konstnären framstår som en regissör för ordnandet.
     Redan de grekiska naturfilosoferna fascinerades av flodens flöde. De insåg då för 2 500 år sedan att det var samma flod, men ändå aldrig densamma. Man kan säga att John Stenborg skapat en flod och att han kan fånga vilken som helst av dess vågor genom att trycka på en knapp. Det är en bit på väg mot en ordning.

John Stenborg kallar målningarna genomgående "Tableaux Axiom" (med tidsangivelsen som tillägg). Axiom betecknar obevisbar, men accepterad, sanning. Ett axiom kan vara att det finns ett oändligt antal möjliga bilder, men det finns också andra, mer intressanta spår. Av en utställningstext framgår att John Stenborg tidigt fascinerades av Christoffer Polhems (1661–1751) mekaniska alfabet, uppfinnarens pedagogiska maskindelar i trä som visade kraftöverföringens principer.
     Liksom Polhem bygger John Stenborg modeller, men krafterna i hans fall – eller de ordnande principerna i dessa bilder, av spända eller uttänjda bågformer, linjer, rektanglar och stödjande klossar – handlar om strävan efter balans. En bilds konstruktion finns oftast i bakgrunden som det medel den är, men John Stenborgs ”Tableaux Axiom” använder medlet för försöket att närma sig ett slags balansens alfabet.

När John Stenborg ställde ut på Konstakademien 2010 gick det mesta i svart, vitt och grått, men här brusar färgerna i klart gult, rött och blått och mildare variationer av grönt, lila och grått. Ibland sätts perceptionen på prov – linjer som inte finns dras ut och obefintliga rörelser startar. Ibland blir målningarna mindre klara, som skuggor ur de slumpgenererade bildernas skiftningar. Det är bilder som spelar med tyngd och lätthet, vila och rörelse. Att se balansen som princip ordnad i vår komplicerade tid skapar en känsla av lättnad.

Stockholm 2013-11-13 © Niels Hebert