New York-konstnären Dan Colen är kanske mest känd för sin användning av material som oftare återfinns i sophögar än i konstateljéer. Med sina Miracle Paintings hos Gagosian överraskar han med abstrakta oljemålningar på duk. De nio målningarnas format är stort, omkring tre meter i bredd.
     Colens intresse för Disney-filmer är närvarande, som en vag länk till de Pinocchioinspirerade stearinljusmålningarna. I detta fall är det Fantasia från 1940 som står för grundmaterialet, vilket visserligen inte på något sätt är uppenbart. Skapelse och födelse i såväl bokstavlig som överförd bemärkelse är ämnet.

© Dan Colen. Courtesy Gagosian Gallery. Photography by Christopher Burke

Det åsyftade miraklet handlar om att Colen nu ställt sig och sin kontrollerande hand åt sidan och låter sin egen vilja och det okontrollerbara hos materialet förenas. Materialet ges utrymme att leva sitt eget liv av fysikaliska nycker och kemiska reaktioner och konstnären blir en igångsättare av processer.
     Fängslande är knallrött monokroma Rite of Spring, där den enorma färgmättnaden är en kvalitet i sig. Ride of the Valkyries bär på spirituella kvaliteter och ger associationer till födelse eller själavandring. Andra målningar, som O Fortuna, balanserar på kitschens gräns. Kollektionen har kommit till under lång tid, men verkar ändå nästan ha ryckts ur händerna och hängts innan färgen hunnit torka, ett intryck som förstärks av lösningsmedelsdoften i utställningslokalen.

Dan Colens väg till prestigegalleriet är en anekdot som passar hans berättelse väl. Strax före finanskraschen, då konstmarknaden gick på högvarv, var 27-årige Colen redan etablerad i New Yorks konstvärld. Under en festkväll med gallerister bestämdes att sex av hans målningar skulle hängas på galleriets toaletter. De såldes genast, och foten var satt i dörren.
     Colens konstnärskap är också idag en högintensiv och assistentrik arbetsmaskin i många olika medier och uttryck. De kommersiella succéerna avlöser varandra. Avsaknaden av en sammanhållen stil är möjligen en stil i sig, men i högre grad är konstnärskapet knutet till Colen som person, och kan förstås sociologiskt mer än estetiskt. I den aktuella utställningen förs tankarna i avsedd riktning, men när konceptet omsätts på galleriväggen är det mirakulösa i själva upplevelsen begränsat

New York 2014-10-03 © Mattias Lundblad