1800-talets ”kulturförfallsestetik” sjöng som bekant den kantstötta civilisationens lov. Gärna galanta palats i vitt – men bara som ruiner. Idag är det svårt att tänka sig ett mer belastat bildideal – möjligen med undantag för älgar i solnedgång och gråtande barn.
     Allvaret i Jonas Liveröds installation Grand Mal bör därför tas med en nypa salt. Rangliga papperstempel på ett landskap av gips och frigolit är, med berott mod, annars too much. (Något som författaren JW von Goethe antagligen skulle ha karakteriserat som ett resultat av förlästhet, som ett speedat ömkligt vemod).

Liveröds bilder handlar, således, mer om ett inre än ett yttre landskap. Figurerna på hans porslinskeramik är väl så ömkliga som hans vita tempel: I Women frightened by string är en sittande kvinna inbegripen i en privat seans. I History of the mirror (vilket för övrigt är en överraskande ogenerad användning av ett av den amerikanske fotografen Roger Ballens fotografier) figurerar en lika inåtvänd, väggklottrande mentalpatient.
     Samma sak gäller för den uppstoppade räven (Berlin insomnia (for O)). Räven lyckas, på samma sätt som väggens uppstoppade älghuvudtroféer, envist hänga kvar vid bilden av (den vilda) naturens människodanande uppbyggelsekraft. 

"Berlin insomnia (for O)" © Jonas Liveröd

Här hejdar jag mig dock ett ögonblick. Konsekvensen i konstnärens bilder bär visserligen på en idéhistorisk attraktion i sin egen rätt. Men hans nedslag bär också på en aktualitet, ett existensberättigande här och nu – dels som en ännu bubblande charmfullhet, dels som en systemkritik av idag. För den romantiserade räven släpar runt på ett kapitalistiskt krimskrams i svansen – sedlar, pillerburkar, visakort… Därmed drar den också runt på en samhällskritik av aktuellt snitt – som en trygghetsskapande besvärjelse eller möjligen en förklarande ursäkt (för allt det smetiga)?
     Här fasas Liveröd in i ett nytt sammanhang, i en mer Hollywoodstinn faiblesse för jordens undergång. Det vita templet erbjuds, i det närmaste, multipla undergångsalternativ: en meteor, aliens, jordskalv, stormoväder…
     Därmed är också undergången satt under förklarande lupp. Ett vetenskapligt filter har lagt sig dikt an mot känslostormarna, ruinerna har som räven blivit kallt beräknande. Det går att bli vemodigt tillbakablickande för mindre.

Malmö 2014-09-24 © Martin Hägg