Efter att riksdagens kulturutskott i december 2014 beslutat att kraftigt dra ner det statliga produktionsstödet till de svenska kulturtidskrifterna startade en kort och intensiv, men också ovanlig offentlig debatt. Ovanlig på det sätt att endast ett fåtal röster tycktes försvara neddragningen. Såväl den tidigare som den nuvarande kulturministern kritiserade beslutet (TT 15/12 och 13/12). I protesterna framhölls att detta stöd var helt avgörande för majoriteten av landets kulturtidskrifter, och att kulturtidskrifternas överlevnad i sin tur var avgörande för landets kulturella mångfald (debatten finns skildrad i boken Tidskriftsstriden. Sju dagar som skakade Kultursverige, 2015).
Vi kan konstatera att det finns en bred politisk enighet om kulturtidskrifternas centrala funktion för den kulturella och demokratiska debatten i vårt samhälle. I efterdiskussionen till beslutet av tidskriftsstödet för 2015 framkom dock en del frågor om oklarheter i bedömningsgrunder. Med denna skrivelse vill vi därför peka på att ett bevarat stöd inte är tillräckligt. Produktionsstödet till de svenska kulturtidskrifterna skulle också behöva utvecklas. Svenska konstkritikersamfundet efterlyser därför:
| |
• Ökad transparens: Det finns en önskan från ansökande kulturtidskrifternas sida om transparens och ökad tydlighet vad gäller fattade beslut från Kulturrådet. Klara bedömningsgrunder är önskvärda så långt det är möjligt. Det kan framstå som svårbegripligt för en tidskrift som inte nämnvärt förändrat sin verksamhet att drabbas av kraftiga neddragningar av tidskriftsstödet. De ansökande tidskrifterna bör kunna få adekvata svar på vad orsakerna varit till sänkt eller höjt bidrag samt eventuellt avslag. Detta för att tidskrifterna ska kunna vidareutveckla och kvalitetssäkra verksamheten. Svaren bör vara offentligt tillgängliga då det handlar om insyn av statligt tilldelade medel.
• Kvalitetsbedömning: Som en del av ökad transparens och för att tidskrifterna ska kunna göra ovan nämnda kvalitetssäkring är det önskvärt att Kulturrådet och dess referensgrupp ger tydliga direktiv i frågan om vad som kan anses vara kvalitativa kriterier för stödet. I vad mån är antalet läsare, antalet publicerade artiklar, bredd, variationsrikedom, självständighet och kunnighet inom specialområdet avgörande? Tas det hänsyn till den sökande tidskriftens eventuella folkbildande funktion? Är lättillgänglighet, litterär- och teknisk nivå samt formgivning betydelsefull vid bedömningen? Vilken roll spelar målgruppsmedvetenhet och jämlikhetsfrågor vad gäller ålder, kön, etnicitet och social tillhörighet?
• Behovet av kontinuitet: Även om tidskriftsstödets summa i de enskilda fallen kan tyckas liten vill vi betona den ofta avgörande betydelsen som det har för respektive kulturtidskrift. Kraftigt sänkta bidrag kan omöjliggöra kontinuiteten och i förlängningen leda till nedläggningar av viktig kulturell verksamhet.
• Extern kommunikation: För att undvika framtida ryktesspridning och ifrågasättanden av beslutsgången samt rutiner inom Kulturrådets referensgrupp anser vi att en öppen och kommunikativ tydlighet är av allra högsta betydelse.
På uppdrag av Svenska Konstkritikersamfundet
Jacob Kimvall, Leif Mattsson, Joanna Persman |
|
