Intentionen är inte bara att belysa konstnärskapet retrospektivt, utan även pröva Chamberts formspråk och idéer i möten med samtida formgivare, däribland studenter från Carl Malmsten Furniture Studies. Utställningen är ett samarbete mellan Konstmuseet och Stadsmuseet som var för sig förvaltar delar av Chamberts produktion av konst, skisser och möbler.

"Livets vågskål" © E Chambert, 1955, skåpet i mitten: Johannes Lindgren, 2007, skåpet till vänster: Åsa Nyström, 1966

Det tryckta utställningsmaterialet är informativt. I en nyutgiven bok av Bonnie Festin, presenteras bland annat den relativt okända mönsterproduktionen för textil som Chambert skapade under 1940- och 1950-talen. I utställningsfoldern ger Maria Tarkpea, dotter till Erik Chambert, en personlig bild av fadern och i samma skrift finns intressanta reflektioner från projektet och samarbetet med Carl Malmsten Furniture Studies.

"Livscykel", 1963 © Erik Chambert

Vill man redan från början få en ”sinnlig” känsla för konstnären Erik Chambert bör man starta i Galleri 5 där Ulrika Krynitz, formgivare och biolog iscensätter en naturlyrisk vandring genom fyra moduler utformade som ängen, sjön, skogen och havet.
    Det är ett estetiskt möte såväl som tankens fiktiva, där naturen som inspirationskälla förenar de båda formgivarna. Erik Chamberts intresse för naturens former, trädgårdens växter, gräs och vilda ängsblommor blir under perioden 1930 till 1940 omsatt till naturtrogna blomstermålningar på skåp och tapeter. Här visas bland annat en kopia på förlagan till fondtapeten ”Fridhemsbacken” från 1940-talet.
      Ulrika Krynitz hämtar å sin sida inspiration från de östgötska skogarna och västkustens stränder. Det sammetslena tyget ”Mossa” blir till överkast på dubbelsängen från Chamberts hem, mattan ”Manet” bildar en fantasifull strandmiljö tillsammans med stolen ”Poem” och tygerna ”Vatten” och ”Slån” blir inramning till några toalettbord Chambert ritade för Tessinska Palatset.
      Mötet mellan Krynitz och Chambert är poetiskt och lekfullt och i det rumsliga skapas en förankringspunkt för två uttryck där det förflutna, det närvarande och det framtida ger dimensioner på såväl formgivning som själva hantverkets betydelse.

Soffa och bord, 1968 collage, 1973 © Erik Chambert

I de övriga gallerierna presenteras en större samling av Erik Chamberts möbler, textilier och måleri. Den kronologiska ordningen är underordnad en mera tematisk indelning i vilken också studenternas arbeten finns med.
     ”Det är inget fel på serietillverkning, men det är inte samma sak” - lär Erik Chambert ha sagt i en intervju i Norrköpings tidningar 1987*. Även som funktionalist hade han den inställningen vilket gör hans möbler till unika särlingar anpassade efter kundens behov och det specifika rummets förutsättningar. Det är form och funktion, elegans och lätthet men också konstnärens förmåga att överföra sina egna berättelser till objekten, som är signifikant för Chamberts arbeten och som här visas i hela sin bredd. 

"Chambert in a box", 2015 © Martin Alexandersson, Julia Colliander, Aron Grape, Gruv Stina Hellquist, Caspar Reuterswärd

Bland studenternas tolkningsarbete av Chamberts formgivning bryter sig skåpet Estér av Sebastian Gonzalez och Julia Prytz ut som ett mer självständigt arbete. De två tar inte bara fasta på hemstadstemat (Estér avbildar hamnstaden Valparaíso i Chile dit Gonzalez har anknytning), här finns även rent berättande drag.
     Om ordet lekfullt har nämnts så kommer det igen. I verket ”Chambert in a box” ger en grupp studenter sin komprimerade version av konstnären. Boxens skjutbara plexiramar med mönsterfragment ger en visuell föreställning om hur tyget ”Spaljé” kom till. Plexiglaset kan i sig symbolisera Chamberts öppenhet inför nya material och anknyter också till hans senare plexiglasreliefer där lager-på-lager skapar både djupverkan och ett ljusets och skuggornas spel.

Norrköping 2015-10-28 © Lotta Ekfeldt

*Bonnie Festin, ”Sommaräng, Konkret och Harlekin”, 2015