Akademi Valand har intagit de två översta våningsplanen på Vasagatan 33 i Göteborg. Det är en ståndsmässig fastighet från senare delen av 1800-talet, granne med Vasaparken. Där har Göteborgs Universitet tidigare haft sina administrativa kontorslokaler, men nu flyttat ut. Det är ett pampigt hus med stora paradvåningar och utrymme för forna tiders liv med tjänstefolk och representation i de stora salongerna med öppna spisar och dekorerade kakelugnar. Nu visas här masterstudenterna från både Fine Art och Photography i dessa lokaler.

Rummens karaktär med sin högreståndsestetik ger i många fall en extra dimension till konstverken. Exempelvis i Bergthor Morthens’ målningar i ett av rummen med en öppen spis. Han kallar sitt masterprojekt för Political Portraits och arbetar med måleri i litet format. Han är född på Island och, som han skriver i sitt Artist´s statement, vill han gestalta en känsla av skam och genans hos sina porträtterade politiker. Kanske ett uttryck man skulle önska se lite oftare i politikers anlete och kanske något av Morthens egen erfarenhet av politiker på Island.

I ett av de vackraste rummen, hörnrummet högst upp med burspråk och utsikt över Vasaparken, har Johanna Arvidsson skapat en intressant utställning The Hidden Face of Narcissus. Även det är en installation som samspelar med och utnyttjar rummets potential till fullo. Trots sammanställningen av tre totalt olika uttryck - stora kolteckningar på vägg, foto på golvet och isskulptur i burspråket - bildar de fyra objekten en helhet, en sammanhängande bildlig berättelse med sin text. En stark inledning på ett framtida konstnärskap.

© Johanna Arvidsson

Matilda Enegren arbetar i den fotorealistiska traditionen i sitt måleri, men lyckas ändå utvinna nya uttryck, särskilt i sina självporträtt. Abstrakt måleri representeras av både Laura Hatfield och Martin Hultén. Den förstnämnda med minimala oljepasteller med en exakthet i utförandet, som visar på en säker blick. Den sistnämnde visar tre stora målningar på akrylglas, som äger ett förföriskt skimmer.
     En av salongerna på 6:e våningen upptas av ett stort verk av Kanchan Burathoki i papper med utskurna texter. Ljuset lyser igenom och ger de poetiska texterna ytterligare en dimension. Vackert i sin rena självklara enkelhet.
      Hannah MacFarlane och Stefan Jensen samarbetar i sitt projekt om det okända. Eller som de uttrycker det i sitt statement: Perhaps ”unknown” is a state of mind... Med hjälp av foto och en pågående filmning av en liten samling stenar, som samtidigt visas som video i ett annat rum, försöker de gestalta det oförklarliga både i yttre rymden och på marken under våra fötter.

© Peter Kädergård

Jag var inte den enda som stannade länge i Peter Kädergårds rum längst bort i en av korridorerna. Han har byggt och kopplat ihop en fascinerande mekanisk manick, som fyller hela rummet, A Source of Uncertainty. Med små rörelser skapar olika vardagliga objekt ett slags musik. Allt är i rörelse. Kablarna lever som i ett ormbo på golvet och ett förklarande(?!) kopplingsschema är uppsatt på väggen. En skrammelorkester i Jean Tinguelys anda. Det blev en titt in i Uppfinnar-Jockes eget paradis som väckte leenden och skärpta blickar.

Göteborg 2015-04-01 © Berit Jonsvik