Kjell Strandqvist är Omkonsts i särklass flitigaste gästkrönikör. Sedan tidningen startade 2002 har vi låtit publicera ett knappt trettiotal essäer i hans namn. Men eftersom kopplingen till Omkonst är så stark och återkommande kan vi naturligtvis inte recensera Strandqvists bok på vanligt sätt, utan nöjer oss med ett initierat boktips.

Nära nog hälften av bokens fyrtiosex essäer om svenskt och internationellt konstliv har tidigare publicerats i Omkonst. I boken "diminutiver" (i konsekvensens namn står titeln i gemener) samsas dessa med tidigare opublicerade eller numera svårfunna texter ur diverse konstkataloger och kulturtidskrifter. 
     Innehållet spänner över en hel epok – en dramatisk tid från postmodernismens intåg i svenskt konstliv, fram till en mindre turbulent men möjligen mer ambivalent nutid.

Återkommande är Kjell Strandqvists tankar och reflektioner kring tidigare elevers/studenters utveckling och konstnärliga ställningstaganden; han var under många år verksam som professor i teckning på Kungl. Konsthögskolan. Ateljésamtalen och galleribesöken utgör ofta själva stommen i resonemangen kring materia och idé – hans grundmantra kan man säga.
     Strandqvist är något av en "resonör med fågelfot" för att alludera till Rabbe Enckell. Han gör snabba nedslag utifrån vad han nyligen sett, läst eller på annat sätt uppfångat – ofta utmynnande i funderingar, utsagor och ifrågasättanden om sakernas tillstånd inom den samtida kultursfären.

Boken ingår i Konstakademiens skriftserie och finns i både mjuk- och hårdband. Den är på 166 sidor och kan beställas direkt via Konstakademiens hemsida (se länkar nedan).

Stockholm 2016-09-07 © Leif Mattsson