Utställningen Konstnären har den västerländska konstnärsrollen som tema – hur konstnären av och till tvingats förhålla sig till makthierarkier, föreställningar om kön, etnicitet sexualitet och klass.
En rejält bred ingång känns det som, något som skulle kunna borga för snarare mindre än mer intressanta bilder. Men istället för att välja det anspråkslösa, har man plockat fram ett flertal rariteter – av bland andra Anders Zorn, Hilma af Klint, Rubens, Rembrandt, Jeff Koons och Kandinsky.

Untitled Film Still #56 1980 © Cindy Sherman. Foto: Åsa Lundén/Moderna Museet	Art Ad Portfolio © Jeff Koons Foto: Martin Hägg

Det goda urvalet är till en del en följd av samarbetet mellan Nationalmuseum och Konstakademien och inbjuder först till ett fritt botaniserande i utställningen – utan närmare titt på konceptet.
Föga förvånande är utställningen ordnad i områden istället för kronologiskt även om ämnet konstnärsrollen är så tidsbundet att utställningens olika delar till en del också blir förankrade i olika tider: Entreprenör, Geni och avantgardist, Normbrytare, Visionär och Resenär.
    På gott och ont hamnar lätt samtida frågeställningar mer i fokus än dåtida. Det kan synas som ett tidens tecken att konsttidskriften Konstnären avhandlar det angränsande ämnet samtida konstnärers levnadsvillkor i sitt senaste nummer – något som korresponderar mot utställningen Konstnärens område Geni och avantgardist, och i ännu högre grad mot det mer samtida området Visionär med sin starkt politiskt samhällsengagerande underton.

Det senare gäller till exempel i utställningens mest dominerande verk, Konstnärsklubben, i vilket besökaren, iförd hörlurar och sittandes i mjuka läderfåtöljer mot en vinröd tapet, kan ta del av konstnären Fia-Stina Sandlunds telefonutfrågningar av föreningen Konstnärsklubbens idel manliga medlemmar. Med stort intresse lyssnar jag till hur Sandlunds naivt älskvärda frågor om klubbens mansdominans besvaras av en mix av förnekelse och försvarstal. Även om måltavlan är tilltufsad sedan tidigare är greppet fångande. I samma samhällsengagerade härad finns Gittan Jönssons Dammsugerska och Catti Brandelius video Ellen Key.

"Talang" © David Robbins. Foto: Martin Hägg

Porträttbilder används rikligt och effektivt som ett sätt att förstärka vinklingen mot utställningens tema, utföraren, konstnären – allra mest accentuerat genom David Robbins konstnärsfotografier i serien Talang i området Entreprenör, men här finns också självporträtt av Andy Warhol, Cindy Sherman med flera.
    Mycket är som sagt sevärt – tack vare urvalet verk, även om pliktskyldigheten känns aningen ängslig. Visst är det, som utställningspresentationen framhåller, viktigt att lyfta fram (även historiska) kvinnliga konstnärer, men mer svårsmält är ursäkten av det västerländska upplägget, institutionernas samlingar är västerländska, framför allt, och i detta ligger också en tillgång.

Malmö 2016-12-14 © Martin Hägg