Det är sällan man diskuterar måleriet som medium för tolkning i dess ”musicerande” mening och därmed riktar dialogen mot analys och fördjupning av tidigare utvunna idéer. Särskilt märkligt då detta är kraften som återkommande lär oss om olika synvinklar, om färgens grundläggande poetiska möjligheter.
     Stefan Johansson går tillbaka och till botten för att undersöka färgernas förmågor såväl spektralt/visuellt som materiellt/taktilt genom valet av medium och i själva utövandet. Här finns i överförd bemärkelse kopplingar till den frihet som ett partitur i grunden innehåller. Målaren skulle kunna ses som kreativ dirigent, en tolkande utövare med relativt givna parametrar till sitt förfogande, snarare än som ständigt nyskapande kompositör. För musikens del handlar det om utsträckningen i den tidsliga dimensionen, ton för ton. För måleriets del om verkningarna rumsligt i dess två dimensioner.
     Stefan Johansson knyter an till det sena 60-talets ofta USA-baserade färgfältsmåleri som försökte undvika spåren av handen, men väl innehöll den tidsliga gest under vilken färgen färdats på ytan och bitit i den underliggande duken.

Stefan Johansson förstår väl att använda sitt valda partitur för att sedan fortsätta fritt med egna improvisationer som bryter upp tidigare vunna ståndpunkter. Han låter färgen med välplacerade pauser bidra till ett omtolkat tilltal. I målningen ”Arcanine” är utfallet av färgspelet särskilt träffsäkert och man önskar inte ändra en form eller nyans i det sinnrika spel av färg som varligt fösts tillsammans, befruktat och givit nya flytande spår på dukens vita spelplan.
     Målningarna är utförda i akryl, vilket låter påverka tempot och även möjliggör de frusna rörelser som färgens torkprocesser och utspädbarhet medger. Några titlarn verkar vara lånade från japanska Pokémon-spelets figurer, men de är nog mest till för att undvika fantasilösa benämningar som ”utan titel”, vilket vanligen drabbar måleri i genren. De går lekfullt väl ihop med den återupptäckande uppfinningsrikedom som Stefan Johansson visar inspirerande exempel på.

Stockholm 2017-11-29 © Susanna Slöör