När man kommer in på Galleri Se konst i Falun möter man getens blick. Den står mitt på golvet i galleriets stora rum, eller snarare, den står som om den stannat i ögonblicket när besökaren kommer. Golvet och en bit av väggarna täcks av brunt papper med svarta fläckar. Spotlights belyser scenen med kallt ljus. Galleriet har blivit ogästvänligt. Utställningen heter "My Room" och är gjord av Roland Persson.
     Förutom geten finns där en hare i ett mindre utrymme. Allt förmedlar instängdhet, att vara fast i sina problem i en hopplös tillvaro – även för den som vill komma bort från ältande och rädsla.
     Geten tycks släpa på vit plast. En trasig kartong ligger i getens spår. I ett hörn ligger något som ser ut som gamla mattor, kanske getens lega. Plasten och skräpet förstärker känslan av det främmande, avvisande, opåverkbara.

© Roland Persson

Roland Persson refererar till den engelske prerafaeliten William Hunt, som 1854 målade "The Scapegoat" (Syndabocken), ett motiv han hämtade ur Bibelns Tredje Mosebok, då en präst offrar en get och skickar en andra get ut i öknen för att dö. I Hunts målning står geten med klövarna nedsjunkna i den saltblandade sanden vid Döda havet synbarligen ohjälpligt fast. Geten i Falun står med klövarna djupt i plasten. Färgfläckarna på golvet kan tolkas som getens spår. De går runt, runt i en slinga som formar ett oändlighetstecken. Geten har stannat i tecknets skärningspunkt. Svärtan på väggarna väcker tanken att geten alldeles nyss rusat runt i panik för att komma ut.
      Haren i sitt skrymsle iakttar omgivningen spänt på harars vis. Man kan se den som getens möjliga replipunkt, en tidig erfarenhet och sårbarhet, ett barns osynliga och eviga närvaro som kan bli en kraft i den vuxnes liv.

Sedan gammaltestamentlig tid har syndabocken varit människans olyckliga följeslagare. I dag talar man om mobbning och mobboffer. Det värsta är att den som tidigt fått rollen ibland som vuxen själv pekar ut syndabockar. Geten fortsätter sin evighetsvandring.
     En annan get är Robert Rauschenbergs "Monogram" på Moderna Museet i Stockholm. Den geten står på tidens skräp, tidningar, foton och skyltar och kan vara de fattiga och utslagna som syndabockar.
     Roland Persson arbetar i silikon. Hur det går till att förena färgen med materialet är okänt. Resultatet är dock förunderligt. Än förunderligare är det stora känslodjupet i hans verk. Det är av det sällsynta slaget.

Falun 2017-09-05 © Niels Hebert