Omkonst - Britta Marakatt-Labba - Gävle Konstcentrum

www.omkonst.com:
Livet i renbetesland
Britta Marakatt-Labba, Speglingar - Gävle Konstcentrum, 27/1 - 18/3 2018
Text: Niels Hebert

Historien (detalj) © Britta Marakatt-Labba

Britta Marakatt-Labba har sinne både för de stora sammanhangen och för praktikens nödvändighet. Hon fångar i textilt broderi livet i renbetesland, människorna under den väldiga himmelskupan, djuren och kåtorna som var skillnaden mellan liv och död i en bister värld.

På Konstcentrum i Gävle visar Britta Marakatt-Labba verk från sina dryga 30 år som konstnär. Den 24 meter långa Historien (2003-07) får precis plats i Konstcentrums stora sal.
Vid historiens början uppträder samekvinnornas tre gudinnor, en med uppgift att vakta kåtans öppning. I historien finns köksplatsen i kåtans mitt, det heligaste som man inte gick igenom, där finns barnen nedstoppade för natten, där betraktar människorna himlen och stjärnorna, där finns språket i form av ord på vardagstingen och där står breda höhässjor och lika breda kor i en tid då staten ville utveckla jordbruket i norr. Vi ser fisket, renskillningen, skotrarna och renarna i rader som drar ackjor i ett långt tåg, vargar, älgar, björnar och björkarna. Där finns handelsmannens hus i lågor när Kautokeino 1852 skakades av uppror som krävde liv och blottade motsättningarna mellan samer och fogdar, präster och handelsmän, men även mellan samer som gripits av den læstadianska väckelsen och de som inte gjort det.

Kråkorna (detalj) © Britta Marakatt-Labba

Marakatt-Labba var en av de samiska konstnärer som bildade Masi-gruppen 1978. Gruppen ville bort från stereotyperna och bidrog starkt till att samisk konst inte längre definieras i tekniker eller genrer. Samisk konst är konst som görs av samiska konstnärer, även om svåra förhållanden vad gäller land, levnadssätt, språk och religion ofta hör till sammanhanget.
I bilden Du for skidar en ensam gestalt bort över snön. Detta tidiga verk handlar om Britta Marakatt-Labbas far, som dog i en trafikolycka när hon var fem år. I den senare Färden fångas barnets föreställningar om döden. De döda flyger upp ur sina gravar. De liknar mer flygplan än något annat. Klockaren i kyrktornet ringer triumferande.

Här finns också mardrömmen gestaltad i ett verk där råttorna – de onda makterna – bryter sig in i kåtan och ger sig på människorna. De svarta fåglar som landar i Britta Marakatt-Labbas broderi Kråkorna förvandlas till de 600 poliser som sattes in mot demonstranterna vid kraftverksbygget i Altaälven 1981. Masigruppen kom av en tillfällighet att bli en grupp bland andra som protesterade mot kraftverket.
Mina många ansikten är ett av de nyare verken. Det är som för oss alla – ansiktena skiftar. Verken Historien och Kråkorna baseras på foton av originalen som överförts på tyg på grund av att de är ömtåliga. Det fungerar.

Gävle Konstcentrum | Omkonsts startsida