Birgit Ståhl-Nyberg från Hammerdal i Jämtland blev stockholmarnas skildrare. Hon målade kvinnor och män på gator och torg, i förorten och i tunnelbanan. Hon målade de starka och framgångsrika och de tyngda och trötta. Hennes viktigaste tes var att människorna har svårt att finna sig tillrätta i den nutida staden sedd som samhället i stort. På Uppsala konstmuseum visas nu Birgit Ståhl-Nybergs måleri från 50-tal till 80-tal. Hon avled 1982, 53 år gammal.

I målningen Akvariet sitter stadens konstruktörer bakom glas, djupt böjda över sina ritningar. Vid dörren står en vakt. Människorna på det svartvita golvet utanför tycks vilja flyga, men kan inte, instängda i den trånga underjorden.
     I vissa målningar (t ex Övergångsställe, Tunnelbanan) anas en allas kamp mot alla. I Happy Boys tumlar de unga, framgångsrika männen, medan de äldre, trötta kvinnorna vilar på en bänk (Farsta torg). De starka klarar sig alltid, men varför finns så mycket vantrivsel i staden? De som har makten bländas av akvariets linjer och ytor, men ser inte. De går vidare till nästa fantastiska projekt.

Resta, 1974 © Birgit Ståhl-Nyberg. Foto Donald Byström

I ett par tidiga självporträtt möter vi en människa med rak hållning och markerad blick. Birgit Ståhl-Nyberg såg. Vi möter också fyra hus från hennes jämtländska hembygd, där hon kunde se det växande avståndet mellan stadens trängsel och människotomheten kring de öde husen.
    Målningen Sverige 1974 (man kan tänka på Orwells roman 1984) kommenterar den då politiskt laddade IB-affären. Vi ser en kvinna på tunnelbanan. Hennes blick är fästad långt borta som i en syn. Man skymtar åklagaren i målet och i en annan spegling ser vi medpassagerare hopträngda som i en cell. Kvinnan i denna starka tidsbild har ett FNL-märke på kragen. 

Kvinnans ideal och verklighet, olja på duk, 1976, förstudie till miljögestaltning i Akalla tunnelbanestation © Birgit Ståhl-Nyberg. Foto Donald Byström

Birgit Ståhl-Nybergs största projekt blev miljögestaltningen av Akallas tunnelbanestation (1977). I utställningen finns foton och förlagor till stationens sex målningar på keramik. Här talar hon direkt till människorna om att förändring är möjlig – mannen som Fantomenfigur kan förvandlas till en pappa med babyn i famnen och kvinnan från objekt till aktivist med flygbladets budskap "Tillsammans är vi starka".
     Ett par år senare målade Birgit Ståhl-Nyberg triptyken Vägen till bröd och frihet som en pendang till tunnelbanebilderna. Vi ser i mittpartiet en utflykt som fackföreningen hemmavid ordnade 1927. I målningen finns båda hennes föräldrar. Ansikten och söndagskläder andas optimism och glädje som om de verkligen skulle förändra. I Birgit Ståhl-Nybergs bilder finns nästan alltid utrymme för vidare tolkning.

Uppsala 2018-03-28 © Niels Hebert