Under sommaren har två gallerier i Göteborg flyttat. Göteborgs konstförening lämnade sin vackra, men svåråtkomliga lokal på Södra vägen till förmån för rum i gatuplan på Kastellgatan. Galleri Nevven finns nu på Molinsgatan och har kommit närmare centrum. Två av konstnoderna i staden förstärks: den ena runt Kastellgatan, där nu åtta gallerier samlas, och den andra runt centrum med närheten till Götaplatsen med Konstmuseet och Konsthallen.

Göteborgs konstförening öppnar med Annika Rydenstam och hennes intrikata värld. Där är människorna små och till synes sköra i en vidsträckt rymd. Hon har ett alldeles eget sätt att förena måleri och textil. Alla Annika Rydenstams små människor är broderade med tunn, tunn tråd, sedan utklippta och fästade på ett annat underlag, en pannå med en målning eller en större textil. Ser man närmare på de små människofigurerna är de alla sysselsatta. De spelar boll, kastar lasso eller bara hoppar omkring.
     På en liten gul målning möter vi några kvinnor med gevär i sina händer. Hål i målningen avslöjar att de inte har tvekat att avfyra sina vapen. Titeln är en uppmaning, Sikta mot stjärnorna. Annika Rydenstam är en berättare med trådens och färgens poesi som grund. Men där finns också en underton som fördjupar berättelsen. Det absurda i tillvaron framskymtar mellan de ömsint skildrade figurerna. En längtan att lägga näsan tätt inpå för att uppfatta varje enskild liten tråd uppstår. Men också nödvändigheten att ha distans och se helheten.

Stina Skantze kompletterar utställningen med teckningar i det lilla galleriet. Hennes skickligt utförda teckningar skildrar känslotillstånd eller refererar till rockens förgrundsgestalter. ”People, hell and angels” – Bildsamtal med L. Cohen kallar hon utställningen.

Installationsvy © Tom Volkaert

Galleri Nevven visar den belgiske skulptören Tom Volkaert. Utställningen är en del av Göteborgs Internationella Biennal och GIBCA extended. En två meter hög skulptur dominerar rummet, en totem-figur. Den långa titeln är The baron & Sister of Peritonono (Young, not Rich, not Famous). Formspråket ligger nära Jean Dubuffet och Art brut traditionen – den råa konsten. Det groteska och bisarra finns där förvisso, men också humorn och det lekfulla. Det är en stark närvaro i materialen, en blandning av bränd lera, epoxy, harts och återanvända objekt.
     De mindre skulpturerna ser ut att ha formats i våt lera bara minuterna innan, men är i själva verket bränd keramik.En klocka i epoxy högt upp på ena väggen med titeln Better to Work Around the Clock Than to Clock Around the Work förstärker det overkliga. Man kan nästan höra den ticka fram sekunder i ett ständigt stegrande tempo. Den råa konsten uppdaterad till våra dagar

Göteborg 2019-09-11 © Berit Jonsvik (text och foto)