På Konstakademien visas en relativt omfattande utställning av Kjell Strandqvist med de senaste årens verksamhet i konkretistisk tradition. Verken är utan tvekan producerade under flera års tid, med stort kunnande och med ständiga ställningstaganden. Så är det också en av konstscenens vise män som visar en senare utveckling ur ett livslångt sökande.
Vi möts av milda toner och innan ögonen hinner vänja sig, urskiljs först rektangulära fält i gråa toner som förhåller sig till varandra på mellanstora dukar. Efter ett snabbt ögonkast erinrar man sig dock att bilderna sannerligen är allt annat än grå och att bilderna knappast är platta eller statiska. Återkommande är tre kvadrater i samma eller liknande formationer som skapar en mellanrumsformation med roterande komposition.
Strandqvist är genomgående tydlig i sitt språk, i sin stil och sin riktning och han verkar inte låta sig påverkas av trender och stilar utan arbetar konsekvent i sitt konstnärskap.
 |
| Ur serien Image © Kjell Strandqvist |
Det finns många som har arbetat eller som är aktiva inom en liknande riktning som den exponerad i Galleri Väst, men det finns åtskilliga attribut som gör stilen helt Strandqvists egen. Några av dessa tror jag anspelar på tid och tidlöshet vilken jag upplever finns invävd i bilderna. Inom denna grupp målningar bör man lägga en stund på att kontemplera de genomarbetade färgblandningarna, balansen mellan komponenterna i kompositionerna och inte minst relationen de har till varandra.
Något som också gör Strandqvists målningar helt personliga är hur olika fält har en penselgestik som associerar till ådring eller åkerfåror. Strandqvist låter färgapplikationen lägga sig varligt som om spåren av penseln snarare vore skulpterade ur lera, frampressade ur hans händers känslighet.
Det finns referenser åt flera konsthistoriska håll genom kompositioner och tekniker men en frändskap som jag tydligt ser är den med den italienske målaren Giorgio Morandi (1890–1964) både i sina konsekventa arbeten, sina reducerade färger och återhållsamma stramhet, men främst i den känsliga applikationen av färg. Morandis verk vibrerar i sin enkelhet genom sin koncentration och sinnlighet. Var och en som ger dem mer än ett snabbt ögonkast blir varse hans stillebens tidlöshet.
På den grekiska ön Pylos fanns en kung som Homeros beskrev med endast positiva ordalag. Denne var också en av argonauterna. Han hette kung Nestor omskrivs som en vis och vördnadsfull ålderman. Det epitetet har i Sverige kommit att användas om den som är mästare i sitt fack. För mig kommer det att vara närmast synonymt med Kjell Strandqvist.
Stockholm 2019-03-12 © Jakob Anckarsvärd |
Ur serien Image
© Kjell Strandqvist
(Klicka på bilden för hög upplösning)
Ur serien Image © Kjell Strandqvist
Ur serien Image © Kjell Strandqvist
|
