Det är uppfriskande med en utställning där verken i och mellan sig kommunicerar utsträckta i tiden. Timothy Crisps fascinerande underglasmåleri tar tid. Därför är det rimligt att den nu aktuella utställningen innehåller verk från de senaste tio årens produktion. Det skapar en båge mellan det framtida och förflutna, en pendelrörelse som lockar till fördjupning och eftertanke.
     Man skulle kunna komma att tänka på en konstnär som Sten Eklund vars speciella bildvärldar också växte fram från baksidan av glas. Minnet bläddrar fram även en målning av Francis Picabia från 1915: Very Rare Picture on Earth. Den finns för övrigt i Guggenheimmuseet i Venedig. Men bildvärlden påminner även om en monumental, dystopisk målare som Anselm Kiefer. Sedan kan man för all del lämna eventuella referenser bakom sig och sakta ögonvandra genom Crisps skuggvärldar.

Tekniken i de större målningarna beskrivs som ”fumage” på baksidan av glas. Om det är rök som bränts in i färglager eller pigment som gnuggats in, eller överförts från film må vara osagt. Röken lägger sig tillrätta i de rumsligheter som den iscensätter. Om det är utbrända rum eller minnen av rum utom räckhåll kan man fundera kring. Chimär kallas utställningen, så vars och ens inbillningsfoster eller hjärnspöken bör duga.

Installationsvy © Timothy Crisp

I de mindre verken knyter Timothy Crisp an till tidigare utställningsidéer, men de fungerar utomordentligt väl tillsammans med dessa nyare verk. De ger en tonalitet och komplikation som förstärker bågen av tid mellan då och senare, nostalgi och dystopi. Nuet utesluts på ett märkvärdigt vis. Det är en sällsam engångsgrafisk metod som Crisp skapar genom att växelvis teckna i det första lagret mot glaset alternativt rista linjer i det undre lagret som sedan färgas in av de efterföljande. Den låter målningarna åldras till bärare av tidsrymder.

Byggnationerna svävar som fast fixerade kristaller som i den märkvärdiga torrnålsliknande Isolation. I ett verk som Submerged visas ett tvärsnitt av en skyddsrumsliknande underjordsstruktur. Är det rum för vald isolering eller skyddande engångsbruk eller reträtten när inget annat val finns? I skuggföreställningen som Crisp visar ingår bikupor, antennliknande strukturer och avskärmningar tillsammans med koordinater och meridianer att associationsmässigt navigera efter. Det är en sparsmakad och sällsamt rik utställning och en av säsongens höjdpunkter för min del.     

Stockholm 2020-06-03 © Susanna Slöör