Förra våren visades en stor retrospektiv utställning med Franco Leidis verk i Genua på Museo di Sant’Agostino och Spazio46 di Palazzo Ducale med titeln RETURN. Det var första gången Franco Leidis konst visades i hans födelsestad. Nu har delar av den utställningen kommit till Göteborg och Grafik i Västs galleri, också det ett slags återvändande till en hemstad. Utställningen rymmer både teckningar, kopparstick och mer experimentella verk. En av Franco Leidis installationer finns med, XLV Att Vara Tillsammans. En akvarell, ett porträtt, som inramas av metallstänger, trähandtag, en skål och tre svarta fåglar.
Franco Leidi (1933–2008) utbildade sig i Genua och flyttade till Sverige under tidigt sjuttiotal. Han arbetade som lärare på flera skandinaviska konstskolor, bland annat var han professor i grafik på Konsthögskolan Valand under åttio- och nittiotalen. Då lite av en främmande fågel på den svenska konstscenen i likhet med Endre Nemes. Franco Leidi växte upp under Italiens fascistiska diktatur och bar med sig erfarenheter från en brutal politisk och religiös verklighet. Erfarenheter han gav form åt i grafik, akvarell, skulptur och installationer.
 |
© Franco Leidi |
När jag nu återser Franco Leidis kopparstick och teckningar är det med nya ögon. Samtiden tycks ha hunnit ifatt hans bilder. Det som jag upplevde som främmande – och skrämmande – då, har fått en ny aktualitet i en tid, då människor bär ansiktsmask och olika former av skyddsdräkter.
I kopparsticket Det slutna rummet bygger två gestalter plank – murar? – runt en plattform. I Måttagning ser vi ett rum, kanske ett gym eller någon slags verkstad. En kvinna räcker ut tungan åt mannen, som försöker ta mått på hennes fot. Franco Leidi skildrar situationer och komplicerade relationer människor emellan. Det är ofta svårt att avgöra vem som är förtryckaren och vem som är offret. Kanske båda är offer i slutändan. I hans teckningar och grafik är linjerna svartvitt exakta och sylvassa, men resultatet ändå flerdimensionellt.
Akvarellerna och de stora collagen visar Franco Leidi från en mjukare sida. Serigrafin Untitled är ett självporträtt. Franco Leidi betraktar ömsint en kvinna och lägger en skyddande hand på hennes axel. Kvinnans kropp tycks hoplappad med hjälp av träbitar och spikar.
Inför en utställning på Norrköpings Museum på slutet av sjuttiotalet skrev dåvarande museichefen Bo Sylvan en text i boken Teckningar/Dessins 1–3, där han jämförde Franco Leidis tidigare verk med dem på utställningen: Konkretiseringen av ondskans och lustans och instängdhetens och utestängdhetens värld är distinktare och mer avslöjande.
Men faktum är att Franco Leidi vässade ständigt sin penna och sin stickel för att avslöja maktens strukturella beteenden. Sedda så här i efterhand blir hans verk närmast profetiska utsagor.
Göteborg 2020-02-28 © Berit Jonsvik |
|
Måttagning © Franco Leidi
Det slutna rummet © Franco Leidi
|
