Paul Cézanne ses ofta som den avgörande länken mellan 1800-tal och 1900-tal, och mellan impressionism och kubism. Hans verk hade en framstående roll i grundandet av New Yorks Museum of Modern Art, och nu är museet med utställningen Cézanne Drawing först i USA att visa 250 av hans verk på papper, från hastiga skisser till avancerade akvareller.

Badare © Paul Cézanne (Klicka på bilden för hög upplösning)

För Cézanne var tecknandet en daglig vana och han lämnade efter sig över 2000 teckningar. Eftermiddagarna ägnades åt att på billigt standardmaterial ge sig ut för att teckna skulpturer på museer, gå ut i naturen och måla akvarell, eller i hemmiljö teckna sig själv och sin familj. Syftet var att förbättra sitt seende inför nästa dags måleriarbete. Med museistudierna förankrade han sig i konsthistorien, med utomhusstudierna i landskapet. Det är förstås som målare han är berömd, och teckningarna visades inte före hans död, men de fyller ett intressant syfte som går bortom förberedande steg mot målningar. Det var ett sätt att experimentera med linjer, form och färg och nå djup förståelse bortom illusionen för vardagliga objekt.
    Cézanne var något av en outsider och lämnade impressionismen som han ansåg saknade struktur. Han visade en märklig blandning av självförtroende och tvivel, som tycks vara en viktig ingrediens i arbetet. Sättet att förhålla sig till äldre måleri tyder på att hans roll som nyskapare knappast var avsiktlig. Ändå kom hans studier i geometrisk förenkling och optiska fenomen att ge avgörande impulser till kubismen.

Porträttstudier, Albertina © Paul Cézanne (Klicka på bilden för hög upplösning)

MoMAs utställning ger genom verken nära tillgång till konstnärens inre och hans sätt att se på världen i den mest grundläggande betydelsen. Lösa blad ur skissblock, med till synes orelaterade motiv blandas med vägen från fotografi till oljemålning via skiss och akvarell. Den är tätt hängd och ordnad efter teman och motiv – badande människor, växter, landskap, porträtt, stilleben.
     Som helhet kan utställningen med den starka tyngdpunkten på material och process upplevas som något svårgenomtränglig och torr. Det hade fallit sig naturligt att sätta människan och konstnären Cézanne i ett vidare sammanhang med mer biografisk information, men på sätt och vis är det uppfriskande att man låtit verken stå för sig själva och visa på den dagliga övningens betydelse.
     Gott om tid krävs, och helst mer än ett besök, för att helt ta in nyanserna av det sökande och envisa arbete som ligger till grund för ett nydanande konstnärskap.

New York 2021-06-30 © Mattias Lundblad