www.omkonst.se:
Om könet och kärleken
Carolina Falkholt, Du får dansa i min park – CFHILL, Malmskillnadsgatan 38B, Stockholm, 27/8–2/10 2021
Text: Leif Mattsson

skriv ut denna text
Genom min svarta blick och ut ur min fitta, 2021
170x250 cm © Carolina Falkholt
(Klicka på bilden för hög upplösning
)
Jag längtar efter min psykolog, 2012
29,7x21 cm © Carolina Falkholt
(Klicka på bilden för hög upplösning)

Det är inte lätt att ringa in Carolina Falkholts myllrande, visuella domän. Den skiljer tydligt ut sig på den svenska konstscenen och kan inte med rättvisa begränsas till begrepp som graffiti eller street art. Här finns en starkt verkande visuell symbolism med drag av rituell ikonografi, ja ibland nästan som emblematisk mysticism. Det förment vulgära blandas med ömsinthet, och det provokativa med erotisk längtan. Man kan beskriva verken som eviga omkväden om livet och döden, om könet och kärleken, eller som vägvisare för sinnlighetens överlevare.

Carolina Falkholt har till och från mötts av puritaners indignation och konservativas illvilja. Särskilt har det gällt de enorma penisar som hon målat på husgavlar i New York och Stockholm. Liknande reaktioner har också hennes monumentala vaginor fått. Men alla dessa målningar är huvudsakligen lovsånger till livet, till erotiken och till människan som älskande varelse. En oändligt positiv bildvärld kan tyckas, men ändå så uppenbart kränkande i vissa kretsar.
    Men när Carolina Falkholt som här visar andra sidor – mer klassiskt formade, nästan arkaiska – kanske det är dags för belackarna att tystna. En mer konstnärligt helgjuten feminism är svår att finna.

The Struggle with Passion, 2021, 112x157 cm © Carolina Falkholt
(Klicka på bilden för hög upplösning)

Falkholt lägger ned ett minutiöst arbete på var enskild målning och teckning. Med erfarenhet kommer insikt och stundtals också tålamod. Det senare lär hon behöva i mängd. Med tunna stift eller penslar bygger Falkholt gradvis upp strukturer och mönster som på lite avstånd bildar mjuka förtoningar och tredimensionella effekter. Men går man riktigt nära så framträder det filigranliknande arbetet i alla sin fraktala uppbyggnad.
     Svällande penisar, bröst och vaginor är ständigt återkommande, skildrade med samma strukturella mönsterformer som händer, ben eller öron. Demoner och bestar från en gudsförgäten underjord blir till ytterlighetsmarkörer ur onda drömmar. De frontala ögonen formar sig Anubislikt, allseende.
    Men här finns också visuell tystnad och koncentration, som i bilderna av framåtböjda yogapositioner. Eller som i en stilla kyss av återhållen passion mellan tvillingjagen.

Stockholm 2021-09-01 © Leif Mattsson


 


 

 

 


Eskilstunarosen, 2020
100x100 cm © Carolina Falkholt


Yogahäxan, 2021
59,4x42 cm © Carolina Falkholt


CFHILL, Stockholm | Omkonsts startsida

Dela artikeln via Facebook: Omkonst Facebook>>
Vill du kommentera artikeln maila till redaktion@omkonst.com