Man skulle kunna tala om ett föremålslighetens fokus, ett särskilt intresse för konstverkets värde som fetisch eller övergångsobjekt i dagens konst. Men framför allt är det uppenbart hur viktig processen är före gestaltningen i mycket av den abstrakta och semifigurativa konsten idag oavsett om det gäller statisk eller rörlig bild eller skulptur. En galleritur i decemberkylan påminner åter om detta.

Installationsvy, Larsen Warner © Takuro Kuwata, Anton Alvarez

LARSEN WARNER
Takuro Kuwata och Anton Alvarez, Rapture samt Ross Taylor, Shoulder pipe forgivness claw
Larsen Warner visar en välkomponerad samling med keramiska verk av skulptörerna Takuro Kuwata och Anton Alvarez i första rummet. På ett lågt podium i milt violett samlas deras föremålslighetens experiment i lysande färger som i en godisbutik. Båda arbetar med tekniker och styrning som låter slumpens friheter verka i processerna. Det kan vara vulkaniskt material som exploderar under upphettningsprocesserna i Kuwatas fall. Alvarez verkar ha skapat en ”köttkvarns”-liknande maskin för att producera sina löpor som trycks fram. Samarbetet mellan tillfälligheter och krafternas möte i stunden blir i dem kreativt uppenbara. Verken tillsammans fungerar sömlöst och visar hur föremålens partitur ställer upphovsmännen var och en något åt sidan.
     I andra rummet visas måleri av britten Ross Taylor, som decennielångt arbetar med sitt måleri på papper. Färg och underlag upphör nästintill att existera under den långa omilda behandling som de utsatts för. Kvar blir ärren efter målarens rörelser. Kanske hade bladen av färg och pappersrester tjänat på att få hänga fritt eller i en generösare tilltagen lådram.

Installationsvy, Andrehn-Schiptienko

ANDREHN-SCHIPTJENKO
Ittah Yoda, Hannah Sophie Dunkelberg, Amalie Jacobsen och Mourad Kouri, The owls are not what they seem
På Andréhn-Schiptjenko visas en fyrklöver av konstnärer på temat tröskel- eller gränstillstånd. Balansen i utställningen lutar dock över mot duon Ittah Yodas skulpturala installation med tillägg av VR-teknik. Medutställarna representeras av något, eller ett par verk var som inte riktigt ger en representerande bild.
     Den japanska duon Ittah Yodas skulpturer i temperaturkänsliga material tar färg efter sin omgivning och har nu mött den svenska kölden vilket skapar mindre klara färger. De ”lever” således fristående från upphovsmakarna. VR-delen i installationen blir jag inte riktigt lika fascinerad av. Tekniken prövas av många och har förmåga att locka fram wow-känsla, när man yrsel-aktigt förs runt i ett abstrakt ljusspelande rum. I utställningsförklaringen anspelar man på twilight-magi hämtat från kultserien Twin Peaks. Den stämningen infinner sig inte. Här talar tingen för sig.

© Åsa Johansson

CFHILL
Johan Eriksson, Åsa Johansson, Malin Molin och Levi Sebton, Annual Pt. 2
CFHill följer upp sin presentation av nyutexaminerade konstnärer på väg att debutera med utställningen Annual Pt. 2 i filialen på Malmskillnadsgatan. Malin Molin och Johan Eriksson lade jag märke till på Kungl. Konsthögskolans examensutställning i år. Här visar de en något utvidgad version av sina verk. Åsa Johansson gick ut Konstfack i våras och Levi Sebton går sista året på Kungl. Konsthögskolan.
     Initiativet att låta dessa fyra pröva sina vingar är utmärkt. Jag har saknat utställningarna i Galerie Forsbloms projektrum sedan de lade ner verksamheten i Stockholm i början av pandemin. Där behandlades konstnärerna respektfullt med full support.
     På CFHills filial hittar jag ingen verksförteckning och tyvärr kan inte heller tjänstgörande vakt hjälpa mig med en sådan. Filialen på Malmskillnadsgatan är vidare en besvärlig entrélokal men verken klarar sig någorlunda väl ändå. Konstnärernas insatser är i sig sevärda och man hoppas på att få möta dem i andra sammanhang framöver.

Stockholm 2021-12-09 © Susanna Slöör