Salon des Nutzlosen av den tyske, i Wien verksamme konstnären Matthias Franz (f. 1984) är en utställning som ger en kuslig känsla. Målningarna hänger glest i generöst tilltagna Grimm Gallery på södra Manhattan. Det finns en högtidlighet i hängningen och Matthias Franz bildspråk ger känslan av att spana in i något övergivet där tiden går i otakt med världen utanför. En värld befolkad av ett fåtal människor som exkluderats eller valt att hålla sig utanför – ”de oanvändbara” som titeln på en av målningarna syftar på, och som gett namn åt hela utställningen.

Matthias Franz hämtar en del av detta från minnet av utkantsområden i sin uppväxtstad Ilmenau. Egentligen finns inte mycket av berättelser i målningarna, men den skruvade figurationen ger känslan av att befinna sig mellan dröm och vakenhet. Ett motiv är människor som till synes blivit kvar i lokaler, gissningsvis serveringar, där stolarna ställts upp och övriga gäster gått hem. Människors kroppar är märkligt formade, och perspektiven är skeva. I titelmålningen kikar vi in som på en byggarbetsplats, där en jazzorkester blivit kvar i en lokal som ännu står. I botten på något brunnsliknande ligger en skateboard. Det finns ett håglöst drag sida vid sida med det absurda, och i gränsen däremellan byggs en spänning.

Installationsvy

Färgskalan domineras av jordfärger och målningarna har tagits fram med precisa penseldrag i tunn färg. Flera av verken finns i två eller tre versioner i olika stadier. De få inslagen av mättade färger som kadmiumrött, exempelvis i Realm of scope blir därför desto starkare. I målningen sitter en person i en fåtölj, medan ett teleskop pekar in mot rummets vägg utom räckhåll från ett högt sittande fönster. Kompositionen återkommer, utan fåtölj och röd färg men med en stege med böcker och glasögon i der Idiot.

Samtliga utställningens femton målningar har kommit till under detta år, och är av doften i utställningsrummet att döma knappt torra. Utställningen berör genom att anspela på minnen och associationer hos betraktaren. Lätt igenkännbara element har förvrängts just så mycket att fantasin får bränsle. Detta är något som återkommit bland många New York-gallerier under senare tid, inte minst i utställningar av europeiska konstnärer. Med Salon des Nutzloses bekräftar Matthias Franz det figurativa måleriets starka ställning, särskilt det som spelar med betraktarens perception av verkligheten och det undermedvetna.

New York 2022-06-29 © Mattias Lundblad