Tre giraffer stirrar nyfiket besökaren till mötes i Galleri Flachs nya lokal på Karlavägen, en mindre del av tidigare Galerie Forsblom. Dessa rum är optimala gallerirum i allmänhet men sluter sig väldigt väl om Thomas Karlssons intressanta projekt. Delar var installerade i Katrineholms konsthall under 2020, men utställningen drabbades av en hård pandemistängning. Därför är det extra glädjande att här få ta del av den.
      Väggen med bur(k)fåglar är väl närmast ett signum för Thomas Karlsson intrikata vikbara objekt. Här kacklar de utsprungna ur aluminiumburkar från när och fjärran som en fond åt de uppmärksamma girafferna. De i sin tur har vikts fram av papp med fotoöverförda bilder av orientaliska mattor.
      Mönsterverkan kan i den här serien och nästa med flamboyanta gamar påminna om Yinka Shonibares färgrika mönsterprakt. Gamarna i fråga är framvikta ur reproduktioner av begagnade Hermésskarfar. De bidar sin tid i hörnan framför de redan gjorda roven av dödskallar som formar fantomer på rad. Dessa har sin ytor hämtade från sidor ur en 1700-tals atlas och titeln är följaktligen Atlas.

Gamar, 2020-22 © Thomas Karlsson

Tekniken Thomas Karlsson använder är hämtad från japansk origami men överförd och anpassad för att förlagorna och vikscheman ska arbetas fram i datorn. Detta verkar tillåta nästan en obegränsad möjlighet att skala upp, ner och anpassa förlagorna. Det är inte förvånande att Thomas Karlsson ägnat mycket tid åt offentliga projekt och mindre åt utställningar under senare år.
       Samtliga serier som visas för tanken till rikt illustrerade idéhistoriska essäer om aspekter av tidigare seklers kolonialism som kan sökas i dagens internetbaserade databaser. Atlasens lumppapper har ersatts av utprintat fotopapper vilket skapar ett märkvärdigt pendlande mellan närhet och distans. Det förstärker känslan av nutidens fantomsmärtor inför det förflutna. Thomas Karlssons lyckas snillrikt skapa en pendlingseffekt som inte kan stillas mellan barndomens leklust, skamtyngt arv och nutida glupsk konsumism. Att asätarna får kråma sig i bästa märkesmönster bidrar inte minst till detta.
       Men i slutändan är det ändå girigheten efter det främmande och exotiska som tar över. Thomas Karlsson spelar på ett piano rikt på färglagda tangenter i denna tänkvärda utställning.    

Stockholm 2022-12-06 © Susanna Slöör