Balans och stringens präglar det uttryck som Jesper Nyrén har förfinat de senaste åren. Även de målningar som nu visas på Anna Bohman Gallery är minutiöst utförda. Ingenting tycks ha lämnats åt slumpen i dessa vackra kompositioner av kvadratiska och rektangulära färgfält med olika toner, texturer och graderingar. Tidigare har Nyrén ofta blandat färgen med sand; nu skapas variation i ytan enbart med pensel, oljefärg och bivax. De blir dock inte mindre taktila för det. Lockelsen är stark att uppleva färgens föränderliga materialiteter även med fingertopparna.

Kompositionerna är alla lätt asymmetriska, med små förskjutningar mellan färgfälten. De pendlar mellan att ömsom kontrastera mot, ömsom harmoniera med varandra. Det gör att kompositionerna aldrig ligger helt stilla. En kompakt gradering från mörkaste blått till en något ljusare nyans kan läggas mot en jordigt gul kvadrat som framhäver dukens väv, och samtidigt möta en blågrå, stenartad yta. Det finns en stillsam rörelse i hur fälten pendlar mellan att placera sig framför och bakom varandra.

Installationsvy © Jesper Nyrén

Nyrén sysslar till viss del med något annat än den typ av non-figurativa målare man lätt först associerar till. Utställningen bär titeln Location och målningarna är alla bundna till årstider och platser. Men snarare än att avbilda eller beteckna dem, är det intrycken av dem han söker. Av Björkö där han levt och verkat, av Östersjön och vårvintern, av konsthistoriska vallfartsorter som Cézannes Mont Sainte-Victoire och Piero della Francescas Sansepolcro utanför Arezzo.

Med Nyréns tekniska skicklighet och totala tillit till färgens medel är detta ett de små gesternas måleri. Det är som att sinnesintrycken spjälkas upp, kokas ned och sammanställs i de olika färgfälten – men alltid utan att begreppsliggöras, syntetiseras till helheter eller till fullo definieras. En grön rektangel suggererar mjukheten hos fuktig mossa, en mörkt röd kvadrat med nervös penselskrift det försvinnande ljuset i en höstskymning. Ett mjukt, ljusblått fält kan för en kort sekund öppna sig i en varm sydländsk himmel, innan det snabbt åter blir en platt yta.
      Gesterna är så subtila att Nyrén nästan kartlägger förnimmelser snarare än intryck, alltså de sinnesstimuli som ännu inte har silats genom språk, vana och erfarenheter. Verken lägger sig därmed precis vid språkets gräns. De kräver tid av betraktaren. Men, när de väl öppnar sig når platserna och årstiderna inte mig som bilder, utan som en lågmäld ström av förnimmelser. Det är en sällsam upplevelse.

Stockholm 2022-11-21 © Adam Rosenkvist