www.omkonst.se:
Innehåll eller allmängiltighet
David Risley och Marcus Brutus – Carl Kostyál, Hospitalet, Stockholm, 16/6–17/7 2022
Text: Anna Sörenson

skriv ut denna text
© Marcus Brutus. Foto Henrik Tillberg
(Klicka på bilden för hög upplösning)
© David Risley. Foto Noah Ferström
(Klicka på bilden för hög upplösning)

Sedan 2013 har Carl Kostyál gjort sig känd på den svenska konstscenen genom sina utställningar med unga, internationella konstnärer. Hospitalet är hans tredje val av utställningslokal i Stockholm, det gamla mentalsjukhuset i Danvikstull, som precis som Isbrytaren på Kungsholmen och hans lokal på Artillerigatan har en känsla av att vara lokaler med rivnings- eller ombyggnadskontrakt. Lite ruffigt, med fritt uppställda vita väggar och råa betonggolv. Men i kontrast till de avväpnande lokalerna är de konstnärer som visas ofta de mest internationellt säljande konstnärerna just nu. Utställningen på Hospitalet består av två delar, Marcus Brutus At the Rendez-vous of Victory och David Risleys The Water or the Wave.

Marcus Brutus målningar fyller den första stora salen. Verken är en serie fiktiva porträttmålningar i ungefär naturlig storlek. I alla verk avbildas svarta personer i olika miljöer, hos frisören, på tennisbanan eller vid en pool. Måleriet är färgstarkt, stänk och dropp skapar en känsla av att färgen lagts på fort. Det finns något som jag upplever som en iver i Brutus målningar, en vilja att skapa en miljö och berätta en historia, att dela mycket med betraktaren på en gång. Direktheten är på ett sätt generös, men det finns inte mycket att stanna upp och fundera över. Porträtten känns lite vagt allmänna, jag får inte riktigt kontakt med personen i bilden, men det är kanske inte heller meningen.
      Istället funderar jag över hur sällan vi får se svarta människor porträtteras här i Sverige. I USA och Storbritannien har många svarta konstnärer höjt sina röster och gett nya, viktiga perspektiv på konsthistorien, ett välbehövligt inslag, som välkomnas på konstscenen. Men i en vilja att skapa många vackra målningar snabbt riskerar Brutus att målningarna blir framförallt dekorativa och det personliga perspektivet lyser med sin frånvaro.

© David Risley. Foto Noah Ferström

David Risleys målningar visas i två mindre salar, ett trettiotal akvareller i A3-storlek. Risley som själv drivit galleri både i London och Köpenhamn, har sadlat om och är nu verksam som konstnär.
     Alla verk är avmålade från privata foton som Risley fått av Carl Kostyáls klienter och köpare. Fotona från samlarna är en blandning av deras egna selfies, barn-, familj- och semesterbilder. Alla målningarna är gjorda på samma sätt, en tunn blyertsteckning färglagd med akvarell. Det finns nästan ingen användning av akvarellen som medium, utan färgen är pålagd illustrerande, lite utifrån förlagans förutsättningar.
      För mig blir bilderna innehållslösa, banala bilder av välbärgade familjer på semestrar. De liknar typiska mobil-bilder där någon i bästa fall velat fånga en trevlig stund, i sämsta fall velat visa upp sitt påkostade liv för sina vänner och bekanta. Målningarna är precis så platta och tvådimensionella som alla målerilärare varnar för när man målar av foton, det finns inget djup och ingen tolkning av motivet. Att porträttera konstköpare har alltid varit en god ekonomisk affär för konstnärer, så även i Risleys fall då verken troligtvis redan är sålda.

Stockholm 2022-06-18 © Anna Sörenson


 


 

 

 


© Marcus Brutus. Foto Henrik Tillberg


© Marcus Brutus. Foto Henrik Tillberg


© David Risley. Foto Noah Ferström

 


Carl Kostyál | Omkonsts startsida

 
Dela artikeln via Facebook: Omkonst Facebook>>
Vill du kommentera artikeln maila till redaktion@omkonst.com