Båda konstnärerna på Galleri Thomas Wallner i Simris tar sats i det kroppsliga och minnestyngda nuet för att skapa nya, möjliga, framtida världar.
        Omvandling är rubriken för David Svenssons utställning. Ordet signalerar samtidigt hans tidigare konstnärliga praktik: vardagsting som lampor, speglar, böcker eller kandelabrar befrias från det funktionella och framstår som nya kombinationer, poetiska bärare av både minnen och möjligheter.  
      Medutställaren Sofia Olsson flätar samman mikro- och makrokosmos i ett brusande ”himlahav” i sina stora målningar,

David Svenssons collage består av utlagda och uppklistrade bokpärmar på blek linneduk. Pärmarna med vackra ryggar är befriade från inlagan, välanvända, något nötta men kombinerade med prydlig exakthet tills de skapar en ny estetisk ordning. Trots det stora formatet finns det här en intim ömhet, en taktil sinnlighet i det minimalistiska och reducerade. Verkens titlar och enstaka präglade bilder, en och annan anteckning och kvarvarande lånekort refererar till det som är borttaget, försvunnet.
      Frånvaron övergår ändå i en intensiv känsla av närvaro, förstärkt av glänsande rutor och rektanglar med bladguld i kompositionen. De andas in omgivningens ljus och reflexer och får mig att lyssna efter viskningar, hemligheter både från det förflutna och riktade mot framtiden.

Nutida dåvarande framtid #1 och #2 © David Svensson (Klicka på bilden för hög upplösning)

Än mäktigare utstrålning har de två urtavlorna, Nutida dåvarande framtid, som består av små och något större urtavlor från armbandsur upplagda så att de bildar två stora cirklar. De glänser och glimmar i silver och guld. Siffror, streck, hål och prickar uppför en stilla dans på stället och tycks räkna in en ny tid. Också här övergår frånvaro till närvaro, den försvunna tiden till en återvunnen. En välkommen optimism i en dyster samtid.

Även Sofia Olssons målningar vibrerar av livsglädje. Ett flyende prick- och fläckmåleri med pigment och akrylemulsion på rostfritt stål ger speciella visuella effekter, intryck av ljushav och havsljus på samma gång. Är det frön och dammkorn som yr och bolmar runtikring, är det brusande havsvågor som strömmar och slår in mot stranden? Är det parallellerna mellan levande mikroorganismers minsta beståndsdelar och himlakroppars och galaxers rörelser i universum som synliggörs? Det brusar och doftar, den svala sinnligheten andas sommar, lätthet och bad. Allt förefaller levande och visar sig som något gränslöst och sammanhängande. Några mörka hål finns inte här.
      Hos både David Svensson och Sofia Olsson vidgas rum och avstånd, kropp och minne, och med förankring i nuet och våra samlade kunskaper driver uttrycken mot något okänt och framtida. Materialen de använder förvandlas till poetiska metaforer och livgivande tankar.

Simris 2023-06-20 © Kristina Maria Mezei