På Galleri Sanders stora övervåning visar nu konstnärsparet Anne-Lie Larsson Ljung och Bo Ljung ett drygt åttiotal verk, presenterade var för sig. Utställningstiteln svarar kongenialt mot spännvidden i uttrycken för här speglas världen (och konsten) genom diverse illusionistiska halsbryterier, djupdykningar i konsthistorien och symbolisk naturromantik – stundtals humoristiskt och lätt förvirrande, stundtals bedövande vackert.

Into the wilde © Anne-Lie Larsson Ljung (klicka på bilden för hög upplösning)

Anne-Lie Larsson Ljung är i sin bildvärld starkt förankrad i naturen; på en utvald plats företas en nära fenomenologisk undersökning av dess innehåll. Kanske naturalismens vokabulär skulle kunna användas, för det är inte själva busken, tuvan eller det slingrande grenverket som ren visuell avbildning som är målet, snarare att få tag i dess kroppslighet – tuvans tuvighet eller gräsets gräsighet, so to speak. Anne-Lie Larsson Ljung hittar så väl fram till just den finita punkten i framställningen, särskilt i torrnålsgrafiken, där hon nästan måleriskt i lager på lager modellerar fram en förnimmelse av figurationens inre natur.

I ett flertal större kolteckningar, både på duk och papper, ändras perspektivet och detaljerna ligger i förgrunden. Anne-Lie Larsson Ljung kallar dem naturporträtt och låter naturens sensuella estetik briljera i serier där titlar som I gryningen, Appassionata, Lockelse och Nocturne fängslande beskriver skeden av tillblivelse.
      Kolets svärta och möjlighet till gråskala, liksom det sepiatonade gravyrerna har sedan länge dominerat i Larsson Ljungs praktik. Så överraskande då, att här i några senare verk möta en mjuk kolorit av liljevitt med blå skuggor och klarrött mot varm grönton. Det rör sig om tre större temperamålningar med blomställningar i närbild; energin i den flödigt pålagda färgen höjer intensitet och rytm och titlarna bildar en musikalisk fond som poetiskt understryker vad det hela handlar om: Attirare, Allegretto, Adagio. Utsökt!

Stop – making sense © Bo Ljung (klicka på bilden för hög upplösning)

Bo Ljungs process innefattar en mängd kulturella och andra världsliga referenser som ofta samplas i kollageform innan måleriet tar vid. Men processen är lång; påståenden förkastas, nya formuleringar prövas och upphävs i det att målningarna bär spår av sina tidigare versioner men också, rent filosofiskt, av den passerade tiden.
      Men det är inte bara ett inlagrat ”före detta nu” som poängteras i Bo Ljungs bildvärld. De fragmentariskt ihopsatta bildelementen för tankarna både till det oförutsägbara undermedvetna som till informationssamhällets krasst uppskruvade tempo. Det kan följaktligen bli både obegripligt och komiskt när de två världarna möts. I Stop – making sense vänder filmens ängel Damiel ryggen åt en leviterande figur i dopsärk, lustigt telefonklotter blir intressant och mitt i allt en upploppsbild från Paris… Mysko. Men det är som det ska, för det är så vi gör när vi återbrukar, modifierar och skapar nytt, där också slumpen får vara med på ett hörn. I verket Omkring blir kanske denna för utställningen bärande idé än tydligare, med en cirkulär form som antyder avläsningens komplexitet.

Det är frestande att återknyta till utställningstiteln och dess In between, för Bo Ljung syns i sin konst röra sig i ett fiktivt mellanrum, ett terra incognita (som också är titeln på ett av verken) där han letar nya sammanhang som ännu inte naglats fast i semantisk bestämdhet. I den blåtonade Patinirs blick breder världen ut sig, kanske ungefär som målaren Joachim Patinir såg den på 1500-talet; det är romantiskt och i all positiv bemärkelse en vacker lek med det okändas inneboende möjligheter.

Norrköping 2024-11-12 © Lotta Ekfeldt