Det är en förmån att ha kunnat följa en målare under ett knappt kvartssekel. Det första mötet för min del med Jan Albert Carlsson måleri var på Galleri Kavaletten 2003 (se länk nedan). Målningen Vida fält har suttit inpräntad sedan dess. Mot en rosa grund dansade figurativa fragment som resterna av ett sönderfallande vardagsuniversum.
       Jan Albert Carlsson representerade för mig då en målare trotsande om än sörjande sin tid som skanderade måleriets död. Men ur bristen på offentligt samtal och kritik av måleriet exploderade i utanförskapet en kreativitet som med tiden fått vinden att vända.
      Jan Albert Carlssons kartering av sin terräng av vardagsmiljöer och konstruerade minnen som han nu visar på Galleri Artem är en viktig påminnelse. Intressant nog pågår utställningen parallellt med visningen av Dick Bengtsson på Sven-Harrys Konstmuseum. Specialnumret i Hjärnstorm från 1998 bekräftade då den eld som väckts hos 1980-och 1990-talens målare inför Bengtsson. Jan Albert Carlsson tillhörde sannolikt den skaran.

Utställningsvy © Jan Albert Carlsson (klicka på bilden för hög upplösning)

Jan Albert Carlsson arbetade och har konsekvent arbetat med måleriet som ett konstruerande collage med figurativa element, gärna med interiören och utsikten som komponent eller grund. I den aktuella utställningen kan man ana kollegiala hyllningar till exempelvis Karin Mamma Andersson och Roger Metto som är sprungna ur motsvarande mylla i tiden.
      Jan Albert Carlsson leker med kartorna och de kryptiska biblioteken med bokstavslösa textryggar förutom en: Hymnals, som torde stå för böcker med hyllningssånger. Det är fyndigt och kollegialt vackert. Ateljéväggarna fäller ut sig mot avgrundslika bergslandskap och svarta oändlighetshål mot utgången, något som fängslade med nämnde Bengtsson.
      Jan Albert Carlssons konst är rent tekniskt en hyllning till det kreativa och utvecklande måleriet, som förmår att i samtidens massiva brus vara delikat och återhållsamt. Ren duk, tunna lasyrer, framskrapade partier och tecknandet med färgpennor bildar tonerna i denna effektiva och klangrika kammarmusik för ögat.  

Stockholm 2025-04-16 © Susanna Slöör

Läs recensionen av utställningen på Galleri Kavaletten, 2003>>