www.omkonst.com anmäler:
Tidlös närvaro
”hommage à Sverker Broström” Thielska Galleriet 9/11 2002 – 16/1 2003. Visas tillsammans med verk av Stina Ekman, Lisa Gerdin, Lars Olof Loeld, Harald Lyth samt John Stenborg
Text: Susanna Slöör
På Thielska galleriet visas en miniretrospektiv av konstnären Sverker Broström, som ackompanjeras av fem konstnärskollegor från olika generationer och med skilda uttryck. En hyllning till individen och det egensinniga.
”Kagga” 1969 av Sverker Broström
Någonting som liknar en korsning mellan en vagn och en skottkärra porträtteras på en smutsbrun leråker mot en grågrönskimrande skymning. I Sverker Broströms målning ”Kagga” har färgen och stämningen hämtats från den franske 1800-tals målaren Millets andäktiga naturskildringar. Sneglingen mot romantiken med det skruvade lite sjukligt brunaktiga, dova ackordet kan man även hitta hos en målare som Dick Bengtsson. Men någon programmatisk udd lik Bengtssons inflikade hakkors finner man inte hos Sverker Broström. Hans bilder utstrålar en lågmäld, underfundig, ömsint humor, där det obetydliga ges tyngd och utrymme.
Hos Sverker Broström finns precis som hos Bengtsson en koppling till dadaismen. Utanförskapet och betraktandet från sidan känns mycket påtagligt. Hos Broström finns ingenting som signalerar att han vill ta plats och han verkar närmast ha motverkat möjligheten att sätta en etikett på honom. Varje verk talar uppfordrande för sig. Det solitära draget i Broströms konst är vågat. Det är få konstnärer som konsekvent arbetar med att rasera sitt eget ”varumärke” från gång till gång. Poängen med att pressa och tömma uttrycket i nästan varje bild är att det, som i Sverker Broströms fall, skapas en koncentration och tidlös närvaro i verken. Draget går igen i hela konstnärens produktion. Liten och sparsmakad, kommenterande vid sidan av, men samtidigt en del av det konstliv där Sverker Broström verkade. Konstnären föddes 1938 och gick bort 1997.
”Färgprover” 2002 © Stina Ekman
Parallellt med Broström visas nya verk av Stina Ekman, Lisa Gerdin, Lars Olof Loeld, Harald Lyth samt John Stenborg. Stina Ekmans hajtandsliknande keramiska föremål visar hur viktig färgen samt skillnader i mönster och valör är för våra intryck. Varje objekt får, trots den gemensamma formen, egna visuellt formförvrängda personligheter. Lars Olof Loeld visar sin mycket speciella form av konstruktivism. Trots en tydlig strävan att förenkla och tömma ytan på uttryck, kvarstår en märklig och vibrerande känslighet i bilden.
”Utan titel” 2002 © Lars Olof Loeld
Stockholm 2002-11-17 © Susanna Slöör
Länk till Thielska Galleriet
Tillbaka till startsidan för omkonst
|