www.omkonst.com intervjuar:
Marcus Eek om måleri
Brevintervju med Marcus Eek
Marcus Eek är aktuell på Skärets konsthall, Höganäs, 24/5 – 31/8 2003

Frågor: Susanna Slöör

Här följer en brevintervju per e-post med Marcus Eek. En riktigt intressant målare som är aktuell med en utställning på Skärets Konsthall, Höganäs, i sommar.
I våras ställde han ut på Mia Sundberg Galleri i Stockholm.

"Nightshot" olja på duk, 210 X 190 cm, 2003 © Marcus Eek

Vilka infallsvinklar och motivområden arbetar du med i din konst? Finns det några motivval, händelser, uttryck som du återkommer till?

Märker att jag ofta återkommer till "objekt" som för mig har en liktydighet, med min inställning till konst. Ting man kan se, men inte riktigt känner till. Ting som gärna har en bestämd form, fast samtidigt inte, som vatten, eller moln, eller eld. Objekt som man förvisso kan läsa in mycket i men samtidigt aldrig kan få ett entydigt svar om. Allt man kan göra är att registrera sina egna känslor, sina reaktioner.

Varför använder du måleriet som uttrycksmedel?

Måleriet har just den fördelen, att jag därmed kan kombinera dessa objekt eller metaforer som leksaker i en sandlåda, samtidigt som själva formen, alltså måleriet, är en ständigt föränderlig sak som överraskar mig ju mer jag målar. Jag upplever det som om måleriet ger mig nya infallsvinklar, och nya idéer. Måleriet ger ett snabbt svar när jag arbetar. Om jag tar i, ser det ut på ett visst vis, och om jag försöker kontrollera målningen, ser det ut på ett annat vis. Allt blir till en slags dialog som jag för med mig själv under målandets gång, där till slut en strand till exempel kanske bara är målad som ett streck "nickelgult" direkt ur tuben, medan ett regnmoln kanske egentligen är rester från ett utsuddat flygplan. Att måla är för mig som att föra en dialog med en tokfull filosof.

"Waldbrand 2" olja på duk, 130 X 150 cm, 2002 © Marcus Eek

Har du några förebilder och referenser inom konsten och måleriet och vilka är de (samtida och/eller äldre konstnärer, perioder, uttryck etc.)? Finns det andra referenser utanför konsten som är viktiga inspirationskällor (ex. musik, litteratur, film, dagshändelser, politik, samhälle, natur, kultur, personer, filosofi, idéer etc.)?

Naturligtvis mängder, men om jag ska försöka begränsa mig så....näe, jag kan inte.

Hur ser du på samtida måleri generellt, finns det några gemensamma nämnare? (Exempelvis skillnader och likheter mellan den svenska och internationella konstscenen.)

Tja, lite grovt sagt, en skillnad mellan internationell och svensk konstscen, är att de internationella konstnärerna inte känner till en enda svensk konstnär, medan svenska konstnärer känner till mängder av internationella. Vad det gäller samtida måleri gläder det mig att se att där finns en öppen och nyfiken publik, som tycker och tänker kring vad som sker i och med måleriet. Där finns naturligtvis även en enormt stor konstpublik, som överhuvudtaget inte tror på måleriet, som tycker att det inte har någonting att lägga till dagens frågeställningar i konsten, och jag kan verkligen hålla med om det. Många av de populära temata som konsten bearbetar idag kan man inte särskilt framgångsrikt behandla med måleri, globalisering till exempel. Men jag tycker att det finns ämnen som måleriet kan behandla, som andra medier inte kan, så det är väl helt enkelt okej så. Man "tar" det som intresserar en, resten kan man låta vara.

"Café de Berlin" olja på duk, 210 X 190 cm, 2003 © Marcus Eek

Några nyckelord som man kan knyta till dina målningar är paus, pausering, ödslighet, vidder, vatten, renodling, koncentration. Är dessa relevanta eller finns det andra som är bättre?

Om paus och ödslighet, där tänker jag på att mina målningar ofta består av stora ytor som nästan är obehandlade. För mig innebär dessa områden ett slags referens till en nollpunkt. Som att hänvisa till att här finns egentligen ingenting, bara pigment på en duk. Varje reaktion
som "du" i egenskap av betraktare upplever inför min målning, kommer från dig själv.
Visst försöker jag att "styra" dessa reaktioner till viss del, och människor har många gemensamma referenspunkter, men i slutändan är det ändå så att varje betraktare läser in vad han eller hon vill. Så är det väl överallt, i alla skeden i tillvaron, men de blir tveklöst extra tydligt inför en målning. Ett annat nyckelord är objekt som jag beskrev under första frågan. Objekt som kan bära på metaforer utan att vara alltför snäva, alltför språkliga och bestämda.

"First price for the end of communication" olja på duk, 130 X130 cm
2003 © Marcus Eek

Jag brukar ibland jämföra olika måleriska uttryck på en skala med det litterära-berättande innehållet i ena änden och det mer musikaliska-ordlösa uttrycket i den andra. Var skulle du placera in dig själv?

Ganska långt åt det ordlösa hållet.

Varför är du i Berlin och hur påverkar platsen och närheten till övriga Europa och avståndet till Sverige ditt konstnärskap (om den nu gör det)?

Berlin…varför? Kanske därför att om måleri är att arbeta med okända faktorer, så borde en alltför trygg plats vara en belastning för tanken. Jag upplevde mig lite för onyfiken i min hemmiljö (Stockholm), jag var ogrundat lite för säker på saker, som jag egentligen inte visste ett dugg om. Nu, sedan jag flyttat till en plats som definitivt inte är trygg: med nytt språk, annan kultur, annan politisk historia, som är tio gånger större, med oändligt många fler nationaliteter överallt och inte bara i förorterna, 20 procents arbetslöshet, samtidigt det mest inflytelserika landet i Europa o.s.v. Nu, märker jag hur lite jag vet... Och det känns helt riktigt. Jag upplever mig som mer lyhörd här.

Stockholm 2003-06-19 © Susanna Slöör

Länk till Mia Sundberg Galleri

Länk till Skärets Konsthall

Tillbaka till startsidan för omkonst