www.omkonst.com:
Fjärilen och traktorn (en liten betraktelse)
Publicerad i samband med utställningen på Thielska Galleriet,
våren 2003

Text: Kjell Strandqvist

I ett samhälle verkar en mängd vitt skilda yrkesutövare läkare, svetsare, advokater, kranförare, fotvårdsspecialister, lärare, flygledare, arkitekter, konstnärer etc. Låt oss betrakta konstnärer som fjärilar för att ge oss en bild av deras ställning i den sociala väven, hur de uppfattas och behandlas av sin omgivning, men även hur de ser på sig själva.

Fjärilar är mycket känsliga för jämförelse. Föreställningen om det unika har en framträdande roll i varje fjärils själsliv. En mängd arter finns – enfärgade eller kalejdoskopiskt färgrika. Vissa söker social mening med sin flykt, andra vill inte omedelbart uppfattas som traditionella fjärilar utan kamouflerar sig. Snart inlemmade uppfattas de dock som en ny art. En mindre grupp är exklusiv och hett eftertraktad. Den senaste flugan bland yngre fjärilar kallas ”relationell estetik”, vilket innebär att man problematiserar behovet av samvaro och konstruerar ett slags umgängets estetik.

Fjärilsbranschen har egna regler och tabun. Det är en säregen liten bransch med stor förmåga att omfatta även de mest obskyra yttringar. Här finns passionerade habituéer ständigt på jakt efter nya rariteter som ömt vårdar sina fynd. Somliga ser en fjäril som en fjäder i den sociala hatten. Här finns också handlare med näsa för affärer, som försöker skapa en marknad genom att exponera och sälja utvalda fjärilars verk i särskilda vita rum. Och ”Curatorer” som tillskansat sig inflytande över offentligt finansierade rum sätter under ängsligt aktuell rubrik samman fjärilskollektioner. Fjärilskritiker med hög vindkänslighet tillämpar teoretiska frågeställningar om vilken typ som gäller för säsongen. En nyhet är listor över fjärilssuccéer, ett slags positionskartor.

Eftersom alla fjärilar inte är lika eftersökta erbjuder samhället flygträning i form av stipendier och priser, även för att under kortare eller längre perioder vistas i nya miljöer. För de lokalt förankrade florerar allehanda subventioner.
Nu har tyvärr de flesta fjärilar ändå problem med försörjningen. Nektarns utbud och efterfrågan möts inte. För att råda bot på detta missförhållande har stat och kommun inrättat särskilda råd - man engagerar fjärilar som med egna eller andras alster tillför t.ex. bostadsområden, torg, departement och universitet en identitetsskapande, pedagogisk och estetisk gestaltning.

Ser man konst och konstnärer ur fjärilsk aspekt är det lättare att känna deras specifika vikt i den sociala väven, kanske också förstå att de kan uppfattas som exotiska och lite bångstyriga element. Varje annan yrkesaktör ingår naturligt i samhällets ekonomiska strukturer och har en given position där kostnaden för var enskild arbetsinsats vägs med kända mått och enheter. En traktorförare har inget problem att fakturera. Traktorer utgör storheter som alla förstår, vad de kostar, hur stor hög med grus de kan skrapa ihop.
En traktor inger respekt på ett helt annat sätt än en akvarell.

Stockholm 2003-04-06 © Kjell Strandqvist

Läs även omkonsts anmälning av Kjell Strandqvist utställning på Thielska Galleriet

Thielska Galleriets hemsida

Tillbaka till startsidan för omkonst