Andra veckan i november bjöds generösa möjligheter att ta del av Kungl. Konsthögskolans studenters arbeten. Under två dagar stod såväl enskilda och som gemensamma ateljéer öppna för besökare. Rundgång har blivit ett återkommande arrangemang som är välkommet och väl fungerande.

© Adrian Altman (Rundgång)

Nära ett sextiotal studenter tog chansen att visa upp sig och generöst visa pågående arbeten. Det är strålande med tanke på den sköra process var och en befinner sig i att våga öppna dörren och exponera sig. För såväl skolans som individens utveckling är detta sannolikt av godo och tillsammans visar de styrka och en förtroendeingivande konstnärlig tillväxt.
    Jag blir upplyft och önskar att Rundgång permanentas, gärna fortsatt i november för att skingra grådasket och tristessen inför de mörka månaderna. För studenternas del tror jag även att detta kan bli ett av alla viktiga avstamp under utbildningen där man kan ta ett steg vid sidan av sig själv och begrunda.

Installationsvy (Rundgång)

På Galleri Argo öppnade del 2 med ytterligare sju studenter som visar måleri. Och den andra omgången bekräftar väl intrycken från den första, som ägde rum tidigare under några oktoberveckor (läs recension). Det är ett berömvärt initiativ och fin möjlighet för studenterna att pröva sina verk i ett något skarpare läge. Hängningen är även denna gång väl genomförd; med visad hänsyn till varandra hjälps de åt att skapa ett förhöjt sammanhang.
     Studenterna har återigen fått svara på frågor om vad måleri som uttryck betyder för individen och generellt. I svaren förstärks intrycket av att studenterna var och en är djupt intresserade av akten att måla, själva tidsomfattningens inverkan på seendet och det ursprungligen sedda. Det kan handla om att fördjupa sig i en stämning ett särskilt mönster väcker. Eller som en student uttrycker det ”att göra något synligt av alla synintryck som jag samlar på mig”, vilket insiktsfullt vittnar om att seendet långt ifrån är ett simpelt ögonblick eller hastigt registrerande.

© Emelie Markgren (Galleri Argo)	© Malin Pettersson (Galleri Argo)

Scenen och scenrummet, dess dekor, och avskiljande draperi fascinerar flera av dem, mer eller mindre uttryckligt. Men även scenerna man minns och de som nogsamt konstrueras fria från berättelser. Några studenter kontemplerar över sin egen förbiilande existens som levande och därmed önskan att ge sin närvaro en medveten närvaro, en underström som sorlar i titlar och svar.
     Studenterna visar dock att det går att vara strängt seriös utan asketisk minimalism som uttryck. Istället tar många ut svängarna rejält. Högt i färg, bombarderande mönster och en maximalism som leker med rädslan för tomrummet präglar fler av målarna. De intrycket bekräftades även av ateljébesöken under Rundgång, där fler exempel gavs från deltagarna på Galleri Argo.
     Även skulptörer och installatörer tar för sig och att det visuella är på stark frammarsch råder det inget tvivel om. Det kanske ytterligare bekräftas av det obligatoriska momentet för ettorna i konstens teori, som uppsatt i en gemensam väggyta på skolan, utstrålar motsatsen. Det innehöll det vanliga institutionellt tillrättalagda tugget om att rannsaka modernismen och sätta startpunkten för den korrekta konsten till år 1960.

Stockholm 2018-11-14 © Susanna Slöör